Platta i PFA

Platta i PFA används där PTFE inte räcker till för att den behöver kunna smältsvetsas, foliesvetsas eller termoformas. PFA är en högren perfluorerad fluorplast som ärver i princip hela PTFE:s kemiska och termiska prestanda, men i en form som beter sig som en vanlig termoplast i bearbetning. Materialet motstår nästan alla kemikalier som dyker upp i industrin. Starka syror, baser, oxidationsmedel, lösningsmedel och de flesta processgaser passerar utan att lämna spår. PFA är dessutom en av de renaste plasterna på marknaden, med mycket låg utgasning och låg utlakning av jonföroreningar. Det är just denna kombination som gör plattan till självklart val inom halvledare, läkemedel, finkemi och avancerad analytisk utrustning. Användningstemperaturen är hög och materialet behåller sin form och elasticitet långt över det normala industrispannet. Plattan kan användas kontinuerligt i flera hundra graders processtemperaturer, även om mekanisk last bör vägas in vid val av tjocklek vid de högsta nivåerna. Vid rumstemperatur är PFA relativt mjuk och flexibel; med stigande temperatur tappar den ytterligare styvhet, så bär den inte tung last utan stöd. Friktionskoefficienten är låg, ungefär i nivå med PTFE. Plattan är därför ett bra val som glidyta, foderskikt eller tätning i miljöer där bättre material för glidlager inte tål mediet. Den är icke-vidhäftande, vilket gör att avlagringar inte fäster på ytan; processer som annars kräver frekvent rengöring kan köras längre mellan stoppen. Praktiska användningsområden är fodring av reaktorer, ventiler och rörsystem, kapslingar för aggressiva atmosfärer, processdukar i kemibad, membranfält i pumpar, lock på rena bad och containrar för ultraren vätska. I halvledarindustrin används plattan som basmaterial för wafer-hantering och kemikaliedistribution där ren PFA är ett krav i specifikationen. Bearbetning är okomplicerad. Plattan kan sågas, fräsas, borras och skäras med vassa verktyg. Den kan termoformas och smältsvetsas, vilket öppnar för svetsade kapslingar och tätningar med samma kemiska prestanda i fogen som i godset. Vid limning krävs ytaktivering, exempelvis kemisk etsning, eftersom ren PFA är svår att binda till med konventionella lim. Vid val av tjocklek styrs det normalt av mekanisk last, foderkrav eller temperaturen i processen. För rena foderskikt räcker ofta tunn platta; för bärande konstruktioner krävs grövre gods eller en stödstruktur. Behöver du hjälp att avgöra om PFA är rätt mot exempelvis PVDF eller ren PTFE i din tillämpning? Beskriv mediet, temperaturen och vilken renhet processen kräver, så hjälper vi till med ett rakt svar.