Platta i ABS

ABS-platta är den plast verkstaden tar fram när detaljen ska tåla en smäll utan att spricka. Materialet bygger på akrylnitril, butadien och styren, och just butadienfasen är det som ger segheten. Resultatet är en plast som kombinerar styvhet med slagtålighet på ett sätt som få andra material i samma prisklass gör. Draghållfastheten ligger runt 32 MPa och kultryckshårdheten på cirka 74 N/mm². Densiteten är 1,05 g/cm³, vilket gör plattan lätt att hantera även i större format och i grövre gods. Du får ett material som känns stadigt i handen men som inte blir tungt i den färdiga konstruktionen. Temperaturmässigt jobbar ABS bäst i normal verkstads- och inomhusmiljö. Kontinuerligt tål materialet upp till 75 grader, kortvarigt klarar det runt 100 grader, och nedåt fungerar det till cirka minus 20. Inom det spannet behåller plattan sin slagtålighet och styvhet utan att bli mjuk eller spröd. Vattenupptagningen är låg, ungefär 0,2 procent, så plattan håller måtten bra även när luftfuktigheten varierar mellan årstider och lokaler. Brandklassningen är HB. En sak att hålla i minnet är att ABS inte är UV-stabilt utan tillsats. I direkt solljus över tid gulnar och försprödas materialet, så för utomhusbruk bör du välja en stabiliserad grad eller skydda ytan med lack eller folie. Det som verkligen gör ABS populärt på verkstadsgolvet är bearbetningen. Materialet fräser, svarvar, borrar och sågar rent utan att flisa, och spånet släpper fint så att det blir lätt att hålla rent runt maskinen. Det går att limma med lösningsmedelsbaserade limmer, som faktiskt smälter ihop ytorna till en stark fog, och att svetsa med varmgas. Vid uppvärmning blir plattan formbar utan att bli sladdrig, vilket gör den tacksam för vakuumformning och bockning av kåpor och skyddsplåtar. Ytan tar färg, tryck och lackering bra, och den går att slipa och polera till en jämn finish. Eftersom materialet är mjukare än metall går jobbet snabbt och verktygen håller länge. Typiska användningar för plattformatet är maskinkåpor, manöverpaneler, fronter och inkapslingar där det ska se prydligt ut och samtidigt tåla daglig hantering och en och annan stöt. Prototyper och passbitar i konstruktionsarbete är ett annat klassiskt område. Du fräser snabbt fram en funktionsmodell, provar passform och justerar innan du går vidare till metall eller en dyrare teknisk plast. Inredningsdetaljer, hyllor, fixturer och mellanlägg i lättare konstruktioner fungerar också bra. ABS dyker upp överallt där man vill ha ett styvt material som inte är sprött och som inte kostar för mycket. Skyltar, hållare och enklare hus till elektronik hör också hit. När du väljer tjocklek, tänk på balansen mellan styvhet och vikt. Tunnare plattor är enkla att forma och böja men ger efter under last, medan grövre gods ger stadga åt paneler och halvbärande detaljer. Ska detaljen lackeras eller tryckas spelar grundfärgen mindre roll, men för synliga delar är det värt att tänka igenom finishen redan från början. Förvara plattorna plant och torrt så att de inte tar form av underlaget eller drar åt sig fukt i kanterna. Vi kapar plattan till dina mått, så du slipper räkna spill och hantera halva skivor i onödan. Behöver du hjälp att bedöma om ABS räcker eller om detaljen kräver något segare, mer värmetåligt eller UV-stabilt, hör av dig så går vi igenom förutsättningarna tillsammans och hittar rätt grad för uppgiften. Jämfört med en akrylplatta är ABS segare och tål en stöt bättre, men den är inte glasklar och hör därför hemma där funktionen går före genomsikt. Mot en PE-platta vinner ABS på styvhet och på att den faktiskt går att limma och lacka, medan PE i gengäld tål mer kemikalier. Den avvägningen är värd att göra innan du beställer. Behöver du i stället ett glasklart material för en lucka eller ett fönster är akryl eller polykarbonat vägen att gå, men för en stadig och slagtålig kåpa är ABS svårslaget.