Platta i PEEK CMP

PEEK CMP är en glidoptimerad PEEK-grad där smörjande tillsatser bakats in i basmaterialet redan vid tillverkningen. Friktionen är låg. Det betyder att lager och glidytor kan köras helt torrt, utan extern smörjning, även när temperaturen kryper uppåt och vanlig olja hade förkolnat. Plattan tål 260 grader kontinuerligt och korta toppar mot 300 grader. Där tar de flesta enklare glidplaster slut. Mekaniskt levererar materialet en draghållfasthet runt 110 MPa och en kultryckshårdhet kring 240 N/mm², vilket räcker långt för belastade glidytor som ska hålla formen under tryck. Densiteten ligger på cirka 1,31 g/cm³. Vattenupptaget är försumbart, omkring 0,03 procent, så måtten på en lagerdetalj står stilla även i fuktig och varm drift och passningen ändras inte över tid. Brandklassningen är V0. Värmeledningsförmågan kring 0,27 W/mK är typisk för oförstärkt PEEK, vilket betyder att friktionsvärme leds bort relativt långsamt. Det är något att räkna med vid höga glidhastigheter, eftersom värmen samlas i kontaktytan. Kemiskt klarar materialet de flesta oljor, drivmedel, varmvatten och processvätskor, så detaljen påverkas inte av mediet den arbetar i. Som platta är CMP tänkt att bli komponenter du fräser fram ur ett block. Torra glidlager i ugnsvagnar och varma transportörer där smörjmedel skulle brinna bort. Slitskenor och gejdrar där olja inte får finnas, till exempel i livsmedels- eller läkemedelsnära utrustning med rena ytkrav. Bottenlager och trycklager i pumpar som körs intermittent och måste starta utan kärvning. Anliggningsytor mot metall där du vill ha minimal stick-slip vid igångkörning, så rörelsen blir jämn från första millimetern. Poängen genom alla dessa fall är att materialet glider tyst mot stål och brons utan att du behöver tillföra ett enda smörjmedel. Bearbetning går smidigt med skarpa hårdmetallverktyg och god avkylning av snittet. Materialet fräses, svarvas och borras rent och håller fina toleranser utan att flisa i kanterna. Tänk på att glidtillsatserna gör ytan något mjukare än ren PEEK, vilket både gör den lättbearbetad och ställer krav på att finskär tar lätt mot slutmått. Spänn ämnet stabilt och låt grov- och finbearbetning skilja sig åt i skärdata om du jagar snäva mått. Spänningsutjämning före finbearbetning hjälpar på tjocka detaljer som annars kan röra sig när materialet friläggs. Borra genomgående hål i etapper och rensa spånet emellan. En egenskap som ofta avgör valet är hur materialet beter sig vid start och stopp. Många glidlager sliter mest i det ögonblick då rörelsen börjar, eftersom vilofriktionen är högre än den under rörelse. Med inbyggda glidtillsatser minskar skillnaden, så lagret rycker inte i gång utan glider mjukt från första rörelsen. Det skonar både lagret och det som rör sig mot det. Över tid betyder det jämnare gång och mindre slitage på motytan av stål eller brons, vilket i sin tur håller hela maskinen i trim längre. Tänk på motytan när du konstruerar lagret. En slät, härdad stålyta ger lägst slitage och längst livslängd, medan en ru eller mjuk motyta sliter snabbare på glidplasten. Spelet i passningen bör ta höjd för att materialet utvidgar sig mer än stål när det blir varmt, så att bussningen eller plattan inte nyper vid full drifttemperatur. CMP-graden är typiskt brun till svart i färgen från glidtillsatserna. Vid riktigt höga ytlaster eller där statik måste avledas kan en fiberförstärkt lågfriktionsgrad vara ett bättre val, något vi gärna hjälper dig att bedöma utifrån ditt lastfall. Plattan finns i olika tjocklekar och kapas till ämnen efter ritning, så materialspillet hålls nere. Tveka inte om du är osäker på om en glidgrad eller en fiberförstärkt PEEK passar din applikation bäst. Beskriv lasten, glidhastigheten och temperaturen så pekar vi dig rätt och hjälper dig undvika en överdimensionerad eller underdimensionerad detalj.