Lådbana i plåtrulle, 600 mm bred, C/C 210 mm

Lådbana i plåtrulle, 600 mm bred med C/C 210 mm

När godset är stort och bottnen styv behöver du inte täta rullar. Den här lådbanan har 210 mm mellan rullarnas centrum, ett glest avstånd som passar stora kartonger, backar och lador med plan undersida. Banan är 600 mm bred och fungerar som en gravitationsbana: godset rullar på egen lutning, utan motor och utan drivrem. Du matar fram kollit med tyngdkraften och en svag lutning, inget mer.

Rullarna är i plåt med 50 mm diameter. Plåt tar tungt gods och tål nötning över tid, och med lager i rullen blir gången jämn och förhållandevis tyst. Rullmotståndet är lågt, så även en tyngre låda kommer igång på en måttlig lutning. Kantskydden längs sidorna styr godset rakt fram och hindrar lådorna från att glida ut åt sidan vid en överlämning.

Glesa rullar betyder färre kontaktpunkter, så förutsättningen är att godset spänner över flera rullar samtidigt. För en stor, styv kartong är det inget problem; den vilar alltid på minst två eller tre rullar och rullar mjukt. Men kör du smått eller mjukt gods på den här banan dyker det ner mellan rullarna och stannar. Tänk på den minsta enheten du tänker transportera och välj ett tätare C/C om det blir för smått.

Lasten banan klarar hänger ihop med stödavståndet. Sätter du benstöden tätt fördelas tyngden på fler punkter och bärigheten stiger; en lång sträcka med få stöd böjer ner i mitten. Längder finns upp till 3000 mm, från 1200 mm och uppåt, och du kopplar flera sektioner för en längre bana. Dimensionera stöden efter det tyngsta du tänker köra.

Plast, stål eller plåt? Plastbanan är lätt och rostfri men ger vika under tunga lådor. Stålbanan bär mest men väger mycket och är trög att bygga om. Plåtrullen lägger sig däremellan och bär tungt gods utan att hela konstruktionen blir svårhanterlig, vilket gör den lämplig för en lagermiljö med daglig drift.

Banan passar där stora kollin ska flyttas utan ström: i lager inför lastning, i packning där färdiga lådor glider mot pall, och i produktion som länk mellan två arbetsmoment. Vid lastning och lossning fungerar den som buffert mellan kaj och lager. Eftersom den är passiv ställer du den fritt och flyttar den när layouten ändras.

Montering är enkel. Sektionerna ställs på ben eller stativ, lutningen justeras tills godset rullar i lagom takt och kantskydden riktas in. Brantare lutning ger fart men hårdare anslag i änden; flackare lutning kräver att de tyngsta lådorna får en knuff. Provkör med ditt eget gods innan du fäster allt. Underhållet är lågt, en sliten rulle byts för sig utan att resten av banan demonteras.

Lutningen förtjänar en tanke när godset är stort. Stora kollin har mer massa och rullar gärna en bra bit när de kommit igång. På en gravitationsbana finns ingen broms, så lutningen är det du styr med. En svag lutning räcker långt för en tung låda eftersom vikten hjälper den över rullarna; en brantare lutning ger snabbare fart men hårdare anslag i änden. Hitta den lutning där en full låda rullar lugnt men säkert, och provkör med ditt eget gods.

Tänk igenom mottagningen i änden. Ett stort kolli som rullar in mot en arbetsstation eller en pall behöver ett stopp som tar emot vikten utan att studsa tillbaka. På en lång bana hinner godset bygga upp rörelse, så ett ordentligt stopp är inte att underskatta.

Är du osäker på om 210 mm passar dina lådor, eller hur tätt stöden bör sitta för din vikt? Hör av dig med måtten så går vi igenom det tillsammans.